I förra veckan fyllde lillasyster 2 år. Hon fick bl a ett frisyrhuvud, som M tyckte var jätteroligt att leka med. Men han var lite sur på mig för att jag köpt ett blondinhuvud och inte ett brunetthuvud. Han föredrar ju brunetter... ;o) Jag lovade givetvis att köpa honom ett brunetthuvud.
Det är inte bara M som gillar att göra frisyrer. Även barnens far gör det. Han tog hårsnoddarna till frisyrhuvudet och satte upp tofsar på killarna, rätt mycket mot deras vilja. (Båda mina söner har halvlångt hår. Lillasysters hår har inte växt ut tillräckligt mycket ännu, för att ha mer än en väldigt liten tofs. Hon tycker i och för sig om det.) Det var en rätt lustig tillställning. Killarna skrek, medan maken gjorde allt för att övertala dem att behålla tofsarna: "Tuffa killar har tofs!". Killarna ville slita ur tofsarna innan de ens hann titta i spegeln. "Det blir foooolt!" sa lillebror på sitt orena sätt, skitsur. Maken tittade på mig och fnissade förnöjt, och jag log tillbaka för så söta de var i sina tofsar!
Lite senare när maken gick förbi mig sa jag förvånat: "Har DU en klämma i håret?" Maken har väldigt kort hår, så det såg rätt lustigt ut. "Jag är tvungen å ha det." svarade han gravallvarligt och gick ut till barnen igen. Jag förstod precis vad han menade och vem som tvingat honom. (Lillasyster! Hoppas hennes envishet tar henne långt, eller att det ger något annat positivt....) Man måste välja sina strider, hahaha!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar