Hur man vet att det är dags för middag

Idag satt jag med lillebror och lillasyster i sandlådan, medan maken lagade middag. Man måste vara med på en armslängds avstånd, eftersom de bankar på varandra med spadar och annat, konstant rycker saker ur händerna på varandra, puttas och bits. Men förutom lite bråk om sandleksakerna var det rätt lugnt denna gång. Lillebror bakade en sandkaka och lillasyster tittade intresserat på. Efter 15 olika moment sa han. "Nu är den färdig. Den blev go. Den smakar godis." och så tog han en nypa av sandkakan och stoppade in i munnen. Lillasyster gjorde raskt likadant och jag lät dem hållas. De säger att barn som inte får äta sand som små, gör det när de är större (inte så charmigt), så jag tänkte att de kunde få smaka. Jag trodde att de nog skulle spotta ut den, ungefär samtidigt som de upptäckte hur det krasade mellan tänderna. Men icke! Nej, de tog en nypa till, och en till och fnissade förtjust när jag sa till dem att sluta. De riktigt gaddade ihop sig. Jag tog bort sandkakan, men då åt de av den andra sanden (såklart!). Lillasyster satt på huk och åt och då kom det: Skval, skval, från henne genom trosorna (ja hon har sådana också, inte bara ärvda kalsonger och hon kissar faktiskt väldigt ofta i pottan också). "Hon kissade." kommenterade lillebror neutralt och fortsatte att äta av sanden i sandlådan, precis bredvid kisset. Jag lyfte iväg henne och satte ner henne på gräsmattan.  Därefter lyfte jag upp honom för att bära iväg honom, men då passade hon på att springa tillbaka, sätta sig där hon kissat för att fortsätta äta. Puh! Då släpade jag iväg dem båda två samtidigt, en i varje arm, 13 respektive 18 kilo och slängde dem i den fortfarande rätt varma poolen. En ryggdödare om ni inte fattar det själva... Lillebror var nöjd i poolen, glömde raskt sanden och badade glatt. Lillasyster var missnöjd, men henne kunde jag lätt hålla fast. ;)

Sen kom maken med räddningen, ryggbiffen. Jag har aldrig sett mina barn äta kött med ett sådant tempo. Så ett säkert tecken är (i alla fall i den här familjen): När barnen inte vill sluta äta sand i sandlådan - ge dem mat!