Note-to-self

Note to self: "Nästa gång du plockar leksaker och städar inpå sent på natten: Se speciellt till att munspelen är väl undanstoppade. För det är inte så bra om en unge vaknar mitt i natten och säger 'Ja vill ha meja mat", får komma upp och då genast hittar munspelet - det enda som ligger framme. Och börjar spela, och vägrar att sluta och släppa det ifrån sig. Liiite onödigt...."

Mamma-pappa-barn-lek

Så roligt det var att leka mamma-pappa-barn med lillasyster. Tyckte hon med. Hög igenkänning, för henne.... De små katt-barnen var väldigt busiga och sa saker som:
"De ä inte natt. De ä mojjon."
"Ja vill bydda me ledo." (Bygga med lego, istället för att sova)
"Ja vill ha meja mat."
"Ja vill då nej." (Gå ner till nedanvåningen, istället för att sova)
Otroligt busiga kattbarn, som inte ville sova. Hur hon nattade dem: Visade dem att det var mörkt utanför pippi-tältet och la dem i sängen och höll om dem, utan snack och totalt sträng.
Kul och pedagogisk men totalt verkningslös lek, gällande kvällens nattning.....
(Men nu vet jag kanske hur jag borde hantera henne, dvs inte låta henne komma ner och få mera mat.)

Plåster!

Lillasyster står bland Disney-plåstren och utrister: "Ajeee!"
Jag ber att få titta på såret: "Men det är ju makrillfilé."
Då ser hon ett skärsår på min hand: "Du hövej plåstej."
Jag: "Nej, jag tycker de är störiga. Det behövs inte."
Lillasyster: "Baja ett!"
Jag: "Nej!"
Hon håller upp pekfingret i luften och insisterar med stora ögon: "Ett!"
Jag: "Okej då."
Så tar hon ett plåster, och sätter på SITT finger.

Fy bubblan!

Det är rätt skoj att säga "Fy bubblan!" här hemma nu. Det åtföljs alltid av ett par nedsänkta ögonbryn, och kommentaren: "Ja ä ingen bubba. Ja ä en *hennes namn*!"

Och "Lilla gumman" är också rätt kul att säga. Det efterföljs av: "Ja ä ingen dumma. Ja ä en dubbe!" 

 

Logik: Gubbar har ben, gummor har inga ben. (Bara kjol, undrar jag?) Hon har ben - alltså är hon en gubbe.

Master Mind

Jag spelade Master Mind med lillasyster. Hon förstod inte poängen fastän jag förenklade reglerna. Jag skulle välja pluppar och hon försöka sätta likadant, efter muntlig återkoppling från mig.

Hon satte en röd.
"Nej, helt fel färg. Jag har ingen röd."
Då blängde hon surt på mig, under lugg. Och flyttade på den till ett annat hål.
"Näe" sa hon. Jag insisterade.
Till slut fick jag henne att ta en grön istället.
"Bra, rätt färg! Jag har med en grön. Men den är på fel plats."
Hon blängde surt under lugg igen. Sen snurrade hon lite på pluppen, utan att flytta den och tittade på mig igen.
"Näe, fel plats. Flytta den.", sa jag.
Hon snurrade på den igen, och tittade på mig för att se om jag gick på det. Men jag stod på mig. Hon flyttade den.
"Bra, rätt plats."
Så började hon fingra på en röd igen. Det tog stopp. Jag försökte lite till, sen tog jag bort luckan och sa:
"Så skulle det se ut."
"Näe!" sa hon och tittade skitsurt på mig. Kastade spelet åt sidan. Gick in i vardagsrummet och började kasta allt hon hittade.

Jag tror jag väntar något år, innan jag försöker med det spelet igen.....