Ni som har söner, vet vad jag menar med att man måste förklara för små pojkar att det inte är lämpligt att försöka kissa i ett visst tillstånd. Det blir liksom en oönskad fontän.
Lillebror är inte dum han. Han ser till att utnyttja även det till sin fördel. Varje gång vi säger till honom att det nog är dags att han går och kissar, och han själv inte vill det, säger han surt: "Nej, jag har fong." Och om man är en liten nakenfis i sommarvärmen, och mamma och pappa tycker att de med en enkel visuell inspektion överbevisat en, så gäller det bara att plocka fram sin envishet och upprepa frasen flertalet gånger, med tillräcklig övertygelse på rösten. (Då ger de upp och tänker att man kanske inte var så kissnödig i alla fall.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar